...vilar i individens verklighetsuppfattning.

Vann en insikt, insåg hur vi alla lever i vår egen verklighet, hur olika vi uppfattar en och samma sak och hur historier om sorg, smärta & lycka alltid är individuella.
Den förståelsen hjälper mig att gå vidare, att ödmjukt buga inför livets gåtor och finna nya stjärnor på himlen.

Mycket händer, älskade själavänner läggs till som nya siffror i ekvationen och andra subtraheras.

Är i mångt och mycket lycklig, förstår mina reaktioner och aktioner i allt högre grad men mer än så förstår jag andra.
Eller, kanske inte förstår i ordets rätta mening men respekterar och ser andras handlingar i ett nytt ljus.

Mörka moln sprids på himlen, runt om mig drar konflikter ihop sig.
Gör allt jag kan för att välja bort, för att stå vid sidan om men de är min familj & har jag någonsin givit upp utan strid då det gäller dem jag älskar?

Nej...

Solen skiner ute men trots det märks den annalkande hösten i den allt mer nyvakna natten...